fanficsoned.blogg.se

Live While We're Young - Del 2

Tidigare:

Jag nickade. "Great, me too! I can accompany you, if that's okey?" Det är tur att denna Harry är söt, annars hade han bara gått mig på nerverna. Vilket han gjorde nu med, men bara kolla på pojken! "Yes!" Sa jag. "I have, stuffs to do. See ya later." Sa Niall.

---

Niall gick sin väg, och jag och Harry började att gå. Jag förstår verkligen inte varför jag blev så himla blyg och näst intill stum när jag träffade Harry och Niall. Vi snackade lite. "Do you live here in Spain? I can't recognize your accent!" Sa Harry och log mot mig. Jag kollade ner i marken och log lite blygt. "No I don't live here. Actually, I'm swedish!" Sa jag. "Oh, the country were every girl is beautiful!" Skrattade Harry. Jag tittade på honom, och han log. Jag kände hur mina kinder hettade till och blev röda. "Then you belong to the half who actually are beautiful!" Sa Harry. Herre jösses vad charmig han var.

 

Vi var framme vid hotellet alldeles för fort. "I've to go, but maybe we'll meet tomorrow?" Sa Harry och log sedan. "No sorry. I'm going home tomorrow." Sa jag och såg hur leendet som precis existerat på Harrys läppar dog ut. Jag kände hur det högg till i magen. "Oh.. But maybe I can get your number and maybe I can call you and maybe we can still be friends?" Frågade Harry och ett ännu större leende kom tillbaks. Jag skrattade. "Haha sure!" Sa jag. Han gav mig sin mobil och jag skrev in namn, Jennifer Andersson, och nummer. Jag sträckte sedan fram handen med Harrys mobil i för att ge tillbaks den, men han märkte mig inte. "Harry?" Sa jag lite frågande. Han tittade mig rakt in i ögonen, och jag kunde se att glittret fanns där igen. Han skakade lite på huvudet, som om han precis vaknat ur en dröm, tog sin mobil och tackade. "Bye Jennifer!" Sa han innan han kramade om mig.

 

Jag och Laura satt nu på en fin restaurang, och hade precis besätllt mat. Laura hade städat hela vårat hotell rum, och var ganska stolt. Vilket jag också skulle vara om jag var i hennes skor, eftersom att hon lagt ner mycket jobb men gjort ett bra jobb! Jag brukade inte vara så stökig, och trivs när det är välstädat. Så jag vet inte riktigt vad som gick fel på våran lilla resa. "So now... Tell me everythin about this boy!" Sa Laura och log. "Well, his name is Harry and he is 18 years old, a year older than me. He have green eyes and his smile..." Jag vaknade ur mina drömmar. "Jeeen! Come back to earth please!" Skrattade Laura. "You wanna know the best thing?" Frågade jag. Laura nickade ivrigt. Då sa jag: "He asked for my number."

---

Deeeeeeeel 2! :D Skulle vara sååå mycket mer än roligt att få en liten kommentar, då jag har skrivit den här delen tre (!!!) gånger, ganska mycekt jobb! Fast det är jätte roligt att skriva för er, så jag hoppas ni enjoyar att läsa också! ;D Gör ni det, kan ni gärna skriva en liten snabb kommentar! :D Gör ni inte det, kan ni ändå skriva en kommentar! ;D

då skriver jag då, och jag tycker det verkar jättebra än så länge :)

och kolla gärna in min novell om dom utifall du har lust o lämna en kommentar, elr två :))

kram

jag kan väl också lämna en lite kommentar då ;) tycker att de är jättebra än så länge :D och de skulle vara jätte rolig att få vara med i novellen ;) om jag får... men jag måste inte ;) KRAM <3

Meeer!
Sååå bra!! :)

Jag menar inte alls att spamma eller kommentera med en massa reklam. Men vore kul om du ville gå in och kolla på min nya blogg som enbart handlar om musik. Så om du som jag lever för musik så borde du kolla in! :)

Guuud så braa du skriver!!