Live While We're Young - Del 4
Tidigare:
Paniken steg. "Oh no.." Muttrade jag. Zayn tittade på mig. "What?" Sa han. Jag letade i min väska fortfarande, jag hade inte riktigt hört att Zayn sa något. "Fan, fan." Svor jag, på svenska. "What is it Jennifer?" Frågade Zayn. Jag suckade uppgivet. "I think I've lost my phone in Spain.." Sa jag. Jag har ite bara tappat bort min telefon, utan även chansen till att Harry skulle ringa mig.
"Excuse me.." Sa jag och gick sedan iväg till Laura. Hon satt också längst ut, med musik i öronen. Jag petade henne på axeln. Hon tittade upp på mig, och stängde sedan av musiken. "Laura, I think I've left my phone on the hotel!" Sa jag upprört. "Calm down. Go back to your seat, and I'll call the hotel!" Sa hon. Nu var det hennes tur att vara den lugna, medan jag var den stressade. Jag nickade och gick bort mot min plats. Resten av resan var ganska trevlig. Zayn verkade blyg, men det släppte allt eftersom. Både trevlig och rolig var han. Jag glömde bort telefonen ganska snabbt. Jag var trött efter Spanien-resan, så jag somnade. Jag vaknade efter en timme ungefär av att någon skakade lite lätt på mig. "Hey Jennifer, time to wake up." Det var Zayn. Jag vaknade och tittade mig om, och märkte att vi landade. Jag kom på att jag behövde bälte, så jag tittade snabbt ner i mitt knä, men märkte då att bältet redan var knäppt runt mig. Hade Zayn gjort det? Jag tittade upp på honom, och han log lite blygt. "I didn't want to risk your life!" Sa han skojsamt. Jag skrattade lite, och sa sedan: "Thank you!" Vi landade lugnt och fint, och var påväg ut från planet. När vi kommit ut letade jag efter Laura. "Bye Jennifer." Jag vände mig om mot sidan där Zayn stod och log mot mig. "Bye!" Sa jag glatt tillbaks. Han försvann sedan in i folkmassan. Jag kommer faktiskt att sakna honom lite! "There you are!" Jag hörde en bekant röst bakom mig, Laura.
Jobbigt att hon tappat bort sin chans att få prata med Harry, va? Tänk om DU vore i den situationen... TACK för alla kommentarer!! <3
Efter att ha letat efter våra väskor på rullbandet i vad dom kändes i en evighet, satt vi nu i en taxi påväg hem till Laura. Jag skulle sova hos henne inatt. Hon hade sin egna lägenhet, medan jag fortfarande bodde i en villa med mina föräldrar. Det tog ungefär 20 minuter med taxi. "What did they say at the hotel?" Frågade jag Laura. "That they will look in our room after it, then send it if they find it!" Sa hon. När vi var framme vid Lauras lägenhet var klockan 22.00, och jag skulle upp vid 7 nästa dag för att gå till skolan. Det var måndag idag. Vi gick in till Laura och dumpade väskorna i hallen. Vi gick in till Lauras sovrum. Hon hade en stor dubbelsäng av någon anledning. Hon öppnade sin garderob och slängde sedan en stor t-shirt till mig som jag kunde sova i. Jag böt om och det gjorde Laura med. Sedan kröp vi ner bredvid varandra och somnade fort. Vi två var så bra kompisar, även fast hon var 2 år äldre än mig.
Jobbigt att hon tappat bort sin chans att få prata med Harry, va? Tänk om DU vore i den situationen... TACK för alla kommentarer!! <3
Kommentarer
Postat av: Moa
FORTSÄTT att skriva snälla :P de såå bra ju!!
KRAM <3
Postat av: Tilda
Jätte bra vill ha mer :) stackarn som tappade bort sin mobil och då kan inte Hazza höra av sig till henne :(
Postat av: Lia
Jätte bra!
Postat av: Tina
Super bra! Längtar till nästa! :)
Postat av: Tina
haha oj, såg inte att del 5 redan var skriven...
Trackback
